Släktresan till Sturefors den 5 juni 2004
På initiativ av Madeleine Bielke, allas vår Maddie, i samråd med slottsparet Ture Gabriel och Caroline, hennes son och svägerska, utfärdades en inbjudan till släktföreningen att besöka Sturefors slott den 5 juni 2004. Den möttes av ett mycket positivt gensvar. Vi var ett 25-tal glada Dannfeltar, som samlades på borggården i strålande försommarväder, lördagen den 5 juni vid 10-tiden. Några hade kommit redan på fredagskvällen till hotell Scandic Väst i Linköping, men de flesta ankom från söder, väster och norr på morgonen.
Först på programmet stod visning av slottet. Ture Gabriel med familj välkomnade på trappan och sedan berättade han mycket trevligt om ätten Bielkes och Sturefors historia från Gustav Vasas tid och fram till idag. Han berättade också om hur det är att förvalta ett kulturarv och driva ett av Sveriges 10 mäktigaste slott, som ett modernt företag och om prioriteringar för att få det att gå runt. Härefter lämnade han över ordet till Maddie, som varit slottsfru på Sturefors i över 40 år och som skulle guida oss runt i slottet. Vi vandrade från rum till rum medan Maddie fick historiens vingslag att susa runt våra öron. Med iver, inlevelse, humor, enastående kunnighet och inte minst ett otroligt minne för detaljer berättade Maddie om rummens alla olika skatter, om anekdoter och personer ur det förflutna. Rundvandringen avslutades i nedre salen med ett glas champagne och goda små snittar. Härefter tog elvaåriga barnbarnet Lotta över ledningen och guidade oss genom slottsparken, förbi tennisbana, swimmingpool och hästhagar till Villan, där vi skulle bli bjudna på lunch.
Hos Maddie och Nils i deras hemtrevliga villa var det uppdukat en härlig lunch. Vi satt vid småbord både inne och ute på altanen med förförisk utsikt över sjön. Allt var optimalt maten, miljön och sällskapet. En eloge till värdparet, som vid hög ålder, hur hög avslöjar vi inte här, klarar av en sådan lunch för ett 30-tal sittande gäster. Mätta och belåtna bröt vi upp för att hinna till nästa programpunkt. Innan vi for in till Linköping visade Caroline det alldeles nybyggda stallet intill villan. Här har hon sina tävlingshästar, ett antal magnifika fullblod, som hon rider in dresserar och tävlar med. Det var en vacker och modern anläggning och det var intressant att höra henne berätta om sitt arbete med hästarna.
Vid tretiden var det bokat visning av Linköpings domkyrkomuseum och domkyrka. De flesta av de långväga gästerna avnjöt även denna programpunkt, medan släktens Linköpingsbor var ursäktade.
I hyrd buss återkom Dannfeltarna till Sturefors på kvällen för att avnjuta middagen. Efter cocktail i rummet med Luis XIV:s magnifika skåp och med solen flödande in i festvåningen bjöds vi att ta plats vid de vid de vackert dukade borden i stora matsalen. Denna magnifika matsal, som löper genom hela slottets bredd och är två våningsplan hög används bara en 5-6 ggr om året, så det var en stor ära för oss att få ta den i anspråk. Vi bjöds en magnifik meny, helt i klass med en Nobelmiddag. En entré bestående av färsk sparris inrullad i parmaskinka, följdes av göspaté i hummersås med svensk färskpotatis och det hela avrundades av en ljuvlig dessert bestående av ett ”fågelbo” av mandelflarn med glass och jordgubbar. Till maten drack vi en utmärkt Chablis. Efter kaffe med Calvados och mingel i salongerna hann midnatt passeras innan sista gästen hittat ytterdörren. Gissa om vi hade en fantastisk och minnesvärd kväll. En stor och varm eloge till värdparen och alla som bidrog till att göra vår vistelse på Sturefors så underbar på alla sätt.
Och nu till bilderna:
